Ur positiv synvinkel

Med risk för att förstöra hela nöjet med min blogg, jag älskar att ironisera mig själv och mitt liv och gräva ner mig i mitt eget självömkande, men idag har jag tänkt lite annorlunda. Dagen började bra, vaknade på rätt sida, fick trevliga sms och vädret var underbart!

Jag ska inte vara oförskämd och säga att jag inte har det bra- för när allt kommer till kritan- ja, då går det ju inte nån större nöd på mig. Jag är inte dödsjuk, jag har jobb, vänner, hund, mat, lägenhet och har till och med råd att roa mig ibland. Och inte har det dött någon när och kär på något år, bara en sån sak gör mig ödmjuk. Det är så lätt att sura och tycka synd om sig själv, men idag försöker jag se sakerna ur en positiv synvinkel. Och dessutom fick jag tillbaka på skatten, yeah! Sen får jag se hur länge den här känslan stannar, är den borta imorgon så blir det en roligare läsning på den här sidan än i dag, för jag vet att dagens blev skitsliskig. Bläää för gulliga saker!


<---Sockersött

Sommartider hej hej!

Ny vecka- nya tag! Det är jobbigt med helger, så mycket ska hinnas med på så kort tid som möjligt, men jag tror att jag hann med det väsentliga, bortbjuden på mat i fredags, jobbade 10-15 i lördags, sen återigen bjuden på mat- gott, sen var det en tämligen lam trädgårdsmässa i Älvsjö som jag besökte i söndags, inhandlade bara 2 stycken blomskott, som med lite tur kan bli fina växter. Sen var jag trött, det är skönt med att ljuset stannar längre på kvällarna, men att bli bestulen på en timme, näää, det kan jag vara utan. Det har varit en seg måndag idag. Men efter lite mer sömn så kanske jag utbrister i en gammal känd Gyllene Tider dänga.

Hur går det med VVD? Ganska crapy, inget fel på mötesdeltagaren, men liken i garderoben, det är inte mina lik, det gör saken ganska mycket mer komplicerat så jag vet inte om jag kanske ska backa ur och stå som åskådare ett tag och vänta på att exorcist-anticimex ska komma och rensa ut. Jag ska nog fundera på att bli en gammal nucka, en gammal kärring som bara sitter hemma och har förtroliga samtal med sin hund, det är inte långt kvar till det, samtalen pågår, det är bara åldern som saknas.

Snyltaren

För ett par år sen gav mig mannen, som min mamma är gift med, ett smeknamn, nämligen Snyltare. Först nu kan jag hålla med om att det inte så charmerande namnet, passar mig riktigt bra. Hur kan man annars komma undan ifrån att laga mat hemma i så här många dagar?

Torsdag: Mat hemma hos C & H, tror jag, ta inte illa upp om jag minns fel!

Fredag: Middag ute på stan innan bion

Lördag: Förrätt och varmrätt i Nacka

Söndag: Eftersom jag ändå sov över, var det väl lika bra att äta där då också

Måndag: Middag hos världens bästa hundvakter/ extraföräldrar

Tisdag: Förrätt och varmrätt hos C & H



Vilka kanonmänniskor som jag umgås med, jag är så lyckligt lottad! Nu kommer helgen och jag har en ganska god aning om att jag inte kommer att stå speciellt mycket vid min egen spis. Vem har förresten tid med det, det är ju Trädgårdsmässan i Älvsjö! Alltid bra att ha något att se fram mot. Skulle det bli torka på snyltfronten vet jag att det är tid för att åka hem till mamma och glädja styvfar att mina ränder inte har gått ur.


Här ser ni köket som inte blir så mycket använt annat än till frukostlagning.

Snobben- en liten jävel

Min hund är världens sötaste, snällaste och lugnaste, en riktig cooling. Men någonting slog slint i huvudet på honom när jag och min väninna gick på bio i fredags. Det hela var bra upplagt, jag hämtade honom hos daghusse, tog en ordentlig promenad och gick sedan till kompisen för att lämna honom ensam i hennes lägenhet under tiden som vi skulle vara borta, han brukar känna sig väl hemmastadd där, så vi trodde båda två att det skulle gå finemang. Men ack så fel vi hade!

Två timmar efter att vi lämnade honom ensam och solo, kom hennes pojkvän hem från jobbet och fann Snobben liggandes på hallmattan, med en massa skor omkring honom som normalt brukar stå på skohyllorna.. Han hade varit fullt sysselsatt, han hade blivit the Destroyer- Förstöraren! Hur deras dörrkarmar någonsin kommer att bli som förr är en gåta, men det är ju bara att bita i det sura äpplet och inse att min hund kanske är en liten jävel, samt att betala ett par nya dörrkarmar. Just my kind of luck. Men jag älskar ju den lille killen, men efter detta kommer jag nog att tänka efter både en och två gånger innan jag lämnar honom ensam på ett ställe där han aldrig varit ensam på förut.

Bion var i alla fall jättebra, jag fick skratta rejält och det kan ju behövas, man vet ju aldrig när man får ha kul igen.

Jag har inte glömt er!

Det kommer ett nytt inlägg idag, jag har storyn klar, det är bara tiden som fattas...
Håll ut!

Premiärlejon- jag?!

Och imorgon... Premiär! Det är dags att gå på bio återigen, tredje gången på en månad, jag börjar bli en riktigt biograf-fantast, innan dess var det väl Arn vi såg i januari 2008. Denna gång ska vi åskåda "EN SHOPAHOLICS BEKÄNNELSER", en romantisk komedi, kan bli kul att se i rätt sällskap, det vill säga, det är killfritt!

I tidigare inlägg så har jag nämnt ordet Vuxenpoäng, kanske till och med tjatat om det? Jag lider ju brist på denna vara och jag kan nu berätta för er att jag är rätt ensam kvar nu på bottenpoäng, min kompis uppe i norr har just köpt ett hus. Men, jag gör mina tappra försök att samla ihop några fjuttpoäng, jag har nämligen tagit tag i mitt pensions-sparande, men först mailade jag mamma och frågade om det var ett klokt val. Fick till svar: försöker du samla vuxenpoäng? Tack mamma! Nu har jag i alla fall bytt pensionssparande, så nu vill jag se pengarna samlas på hög. Är det för höga förhoppningar? Nej.

Trött, tröttare och tröttast

Sömn, vi är alla så beroende av den och behöver vår dagliga dos, inte minst jag själv som mår prima av åtta timmar. Denna helg har det varit lite si och så med min skönhetssömn, det hela började med fredagens eskapader, det var först middag i Gamla Stan och en drink, hmmm tre drinkar, på ett närliggande ställe. Efter detta var det lite bussåkning och övernattning på annan plats, vilket innebar en massa prat in på morgonkvisten- jag är väldigt duktig på att lösa världens alla problem när jag är på pickalurven. Nåväl, på lördagen klockan åtta, vaknade jag upp och var inte direkt i mitt esse, det var alldeles för få timmar med slutna ögonlock, men det var bara att hiva i sig 2 koppar kaffe och skynda ut till bussen, som jag såg, och missade. Den gick tre minuter för tidigt! Det var bara att ge sig ut på en rask promenad på 15 minuter i okänd terräng innan man kom till en mer frekvent trafikerad busshållsplats. När jag väl kommer in till mitt jobb, endast fem minuter försenad, strömmar kunderna in, de formligen väller fram, det har aldrig hänt att vi har haft så här mycket att göra en helt vanlig lördag, vi fick inte en lugn stund förrän efter tre arbetstimmar, det är rekord. Det var inte till att tänka på att få i sig en kopp kaffe ens, men då kommer den otroliga huvudvärken, antagligen orsakad av Cosmopolitans och sömnbristen.

När arbetsdagen gått till sitt slut, går jag för att hämta Snobben hos sina hundvakter. Jag blir tillfrågad om jag vill ha ett glas vin, vilket jag tackar ja till och efter en stund i trevligt sällskap, blir Snobbens extra-husse trött och drar sig tillbaka för att ta en tupplur, vilket innebär att jag och frun i huset, sitter och löser rätt många av världsproblemen, med en flaska vin tillhands. det var en mycket trevlig kväll, som avslutades runt sjutiden. Jag åker sedan med tunnelbanan till mitt hem, sover med huvudet mot ett fönster, landar hemma när Melodifestivalens Final börjar, jag blir jätteglad för det har jag verkligen sett fram mot. Tv-tjänst har dock börjat med något nytt för de som inte betalar TV-licensen, man får bara se på 3 bidrag, sen sprutar tvn ut sömnångor som gör att man inte vaknar upp förrän allt är över. Lagom schysst tycker jag. Efter att insett detta, beger jag mig till min säng och fortsätter sova, sammanlagd sömntid mellan lördag-söndag: 12.5 timmar.

Nu gäller det att komma i säng ikväll i god tid, för nu kommer det en ny vecka som kräver nya tag.

Bröllop och sånt

Denna kväll blev en höjdare framför datorn, jag har suttit på Messenger och snackat med 2 av mina allra bästa vänner, från gymnasietiden i Norrköping. Vi har diskuterat allt mellan himmel och jord, mest prat blev det angående en av vännernas stundande bröllop, som går av stapeln nu i sommar. Att planera bröllop är skoj, tur att det är nån annan som får vara nervös och vi andra bara får ha kul, men nu kommer de svåra valen, vad ska man klä på sig och hur långt tal ska vi skriva? Det kan bli en helt makalös historia, vi har känt varandra från sexton till nitton års ålder.

En tanke som slår mig som en hammare i städet: Shit, vi börjar bli vuxna! Den blivande bruden har ju kommit längst, hon har en söt liten dotter, en underbar blivande make och insatslägenhet, tur att jag och min andra vän fortfarande har samma låga vuxenpoäng, hyreslägenheter och husdjur istället för barn. Men ingenting varar för evigt, min ena väninna letar efter ett hus att bo i, eller en insatslägenhet, och jag vet inte riktigt själv vart jag är på väg med mitt eget liv, tarotkorten visar på en förändring! Spännande blir det i alla fall, att få se åt vilken riktning livets krokiga stig tar oss.

Osannolikt

I fredags morse, den 6:e mars, satt det en fluga på utsidan av mitt köksfönster. Märk väl, att det är första veckan i marsmånad, och flugor är inte så vanliga den här tiden när snön fortfarande ligger kvar. Självklart tog jag ett fotobevis på den osannolika bevingade varelsen med fasett ögon, i fall någon skulle tvivla på sanningshalten i denna historia. Vad kan en liten fluga göra ute och vad lever den på när allt är fruset? Hundbajs?

Från en fluga till en fråga. Det har kommit till min kännedom att en läsare av bloggen inte tycker/förstår att jag håller mig till mina VVD-regler när jag träffar mötesdeltagaren från förra veckan, men detta vill jag å det starkaste dementera. Riktlinjerna är väl förberedda för dessa händelser, första mötet, det sk etableringsmötet, skedde genom rekommendation av mina vänner och det andra mötet, var redan diskuterat innan, med ett slutgiltigt godkännande av mina vänner, precis som VVD förespråkar. För er som undrar, japp, det tredje mötet gick också bra och jag är verkligen nöjd med resultatet av mina riktlinjer, vilket till och med förvånar mig, att de fungerar.

Detta har hänt

En snabb uppdatering för er som läser. Jag hade ett väldigt trevligt intruduktionsmöte i söndags, det bidrog till att det även blev ett kvällsmöte igår kväll, som i sin tur ledde till att jag även blev bjuden på ett middagsmöte på lördag. Jag tror faktisk att VVD är en smart grej, kanske borde söka patent på detta? Har dock inte berättat om detta för min mötesdeltagare, undrar vad jag skulle anses vara då, galen?

Skönt ska det i alla fall bli med helgledigt, fast det är många saker som står på agendan, ligger redan och kliar sönder anklarna på nätterna när jag funderar på hur jag ska pussla ihop det.(Ankelkliandet är stressrelaterat.) Jag har väldigt många saker som jag verkligen behöver göra, men allt ligger på vilt skilda platser runt staden, så jag får lov att åka kollektivt kors och tvärs. Jippie! Men detta kan väl ses som ett av dagens i-landsproblem så det är väl bara att bita i det sura äpplet och inser att jag inte har råd att äga eller köra en egen bil, jäklar vad jag saknar det!

Oförutsedda händelser

Jag gillar när det sker oförutsedda saker, när man bestämmer sig på ett ögonblick för att man hänger med på något kul. Som idag, när mobilen ringer precis då jag klär på mig ytterkläderna och ska gå hem från jobbet, mina vänner bjuder över mig på middag, det är bara att knalla dit och njuta av god mat och underbart sällskap ett par timmar, hur bra är inte det, när jag bara hade en tråkig hemmakväll att se fram mot? Snobben gillar också äventyr, och speciellt dessa äventyr som inkluderar mat. Det är då livet känns som allra bäst.

En annan sak som var oförutsedd, är att min rygg numera är helt ur form efter förra veckans luftfärd i trappen. Känns rikigt töntigt att börja gnälla efter en vecka, när jag hävdat att jag är helt ok, men något har hänt och jag vet inte riktigt varför, men min promenad hem ikväll var inte party. Men jag har ordnat hjälp, ringde min snälla granne som imorgon kväll tar fram massageoljan, bara för min skull. Så nu är det bara att hålla tummarna och be för att jag snart kommer att springa som den 29-åring som jag är, och inte linka fram som en gammal kärring.