Födelsedagstjejen talar

Idag är det min födelsedag, jag insåg det när jag hade varit vaken i 45 minuter denna morgon, just sjutton! Skillnaden är ganska stor från när man var barn och knappt kunde sova på natten, det var ju så spännande att bli väckt av familjens mer eller mindre välklingande sångröster när de sjunger "ja må hon leva". Nu fick jag istället för sång och fika på sängen, gå upp och väcka Snobben, som låg och njöt ordentligt av sin skönhets sömn. Men i och för sig brukar jag inte sjunga för honom heller på hans födelsedag.

Kommer hem från jobbet nu på kvällen och i hallen ligger ett litet rött kuvert med min systers handstil på. Ett jättefint kort som har texten: Njut av allt gott livet har att bjuda på. Fin tanke, men hur gör man det på riktigt? När kan man känna att man njuter på fullaste allvar? När man får en riktig tungrullare av en riktig goding, det händer inte mig just nu, när man får komma hem och känna att allt är så där prydligt och fint som man bara kan drömma om, som den städgalning som jag är? När man bara har lugn och harmoni i kroppen och inte bara känner en massa måsten.. Tänkvärt.

I går njöt jag faktiskt av att snön föll, det kändes magiskt när dessa stora unika snöflingor föll sakta, singlades ner från skyn. Och idag blev jag skitglad av syrrans present, för det kommer jag verkligen att njuta av när vi går på konsert i höst och ser Pink. I morgon ska jag bara njuta av att vara ledig och mysa på soffan med världens bästa kille, som jag dock inte vill ha några tungrullare av.