Det ordnar sig

Det har varit en rätt galen dag, gick snett redan på väg in till jobbet- det blev totalstopp vid Islandstorget på tunnelbanan pga signalfel i Alvik. Det var första gången på fyra år som det blev så här tokstopp, till och med tal om ersättningsbussar, så jag tog det hela med ro, kom i alla fall på den andra fullproppade bussen som gick till Sundbyberg, var lite rädd att Snobben skulle bli ihjälklämd eller trampad på, men han hittade en jättebra plats där han kunde nosa en kille i baken och tokblänga på en gubbe, så han var väldigt nöjd. Kom tack och lov, till jobbet bara 10 minuter försent, jag kan inte klaga på kollektivtrafiken.

Fortsättningsvis rullar dagen på, det kommer normala och trevliga kunder och det kommer en ansenlig mängd mindre normala. Man får inte snacka skit om människor, men jisses! Gissa vem som får ta hand om dem alla? O ja, det är jag. Till och med mina rara arbetskamrater, klappar mig på ryggen och tycker att det är lite synd om mig, för de inte så normala kunderna är ganska dryga och rent ut sagt, tjatiga. Men så kommer mina underbara stammisar in, de som säger att det är trevligt att se mig och de som säger att jag alltid är så glad och positiv, det ger energi kan jag lova.

Hemresan gick i alla fall bra utan signalfel och kvällen tillbringar jag hemma i lugn och ro. Imorgon är en annan dag, jag ska jobba och jag tror och hoppas att den blir mer än bra.