Snart drar vi ut på äventyr!

Snobbens hungerstrejk är helt över, jag vet inte inte vad det var som han protesterade mot, men nu har hans hungriga mage vunnit! Jag ber om ursäkt för att förra blogginlägget blev lite kryptiskt och en aningens svårt att förstå innebörden av, jag hade en bra story som jag tänkte reflektera över, men jag hade precis fått reda på att en familjemedlem hade fått en (godartad) tumör i örat som påverkade balansen, så jag blev självklart ganska orolig så det var lite svårt att koncentrera mig på att skriva. Nu har jag fått lugnande besked, så nu är det lite mer ordning och reda på tillvaron. Men det ska onekligen bli skönt att åka hem till mina gamla hemtrakter imorgon och umgås med familjen som finns där.

Träningen inför Tjejmilen fortskrider, joggrunda nummer två har avverkats och det gick bara fortare och lättare än förra gången, kanske för att vi hade laddat med pasta innan? Till vår stora förvåning så fick vi reda på att sträckan som vi har sprungit inte var fem kilometer som vi först trott, nej, den var sju kilometer. Tre kilometer till så är vi uppe i milen- det slutgiltiga målet! Tvärtom som jag trodde så är det riktigt roligt och inte så värst farligt att springa, det är alltid roligt att bli överbevisad. Får väl ändra mitt tankesätt att motion är farligt? Dock kvarstår ett faktum, bullar och godis är gott, och nyttigt för själen.
Nu ska jag packa lite grejer inför helgens tripp, undrar om jag ska packa mest varma tjocka tröjor eller tunna svala sommarkläder? Snobben önskar nog helst att han fick packa frysen med alla sina matlådor, han kommer få torrfoder denna helg...